Powernap

Det behövde jag. Så nu orkar jag hålla mig vaken 1½ timme till, så att jag får se Mammas pojkar innan jag går och lägger mig igen.
Roy skulle ringa efter 18, men har fortfarande inte ringt. Typiskt honom. Typiskt karlar. Jag som såg framemot att få prata ordentligt med honom för en gångs skull. Nu blir det igen nånting snabbt bara, typ "Hej, hur är det? Jag älskar dig, hej då!", eftersom det är tystnad kl. 22 där. Nåja, det är ju snart över, snart kommer han hem. Bara 43 dagar kvar. 43/180 kvar, det är ju ingenting. Lite mer än 1/6 bara.
Och imorgon kommer han hem på permission, hoppas denna helg blir lite mer lyckad nu då än förra. Sen sitter han inne 3 veckor tror jag. Skitjobbigt.

Nu ska jag vänta och hoppas att han hör av sig, o så ska jag kolla Mammas pojkar på tv4play.se somsagt.

Sov gott!